Ett hyllningsinlägg, det var längesen jag postade något. Idag vaknade jag dock upp och kände att det var dags för det. Som de flesta av er vet så får jag ibland infall att göra just detta. Jag vill bara rikta min kärlek till höger och vänster och vet aldrig riktigt var den ska landa. Idag däremot, så är riktningen på hyllningarna väldigt tydlig. Jag vill slå ett slag för det gäng med vilket jag arbetade med fasadrenovering i Stockholm under 5 års tid. Så ska det få bli!
Ja, det kanske kommer som något förvånande för vissa av er. Jag var alltså, långt innan bloggen, verksam inom fasadrenovering i Stockholm. Det var en fin tid. Jag arbetade, som sagt, i drygt ett halvt decennium innan jag letade mig vidare. Under dessa år fick jag möjlighet att träffa en stor mängd personer som jag sannolikt inte hade träffat annars. Det är dessa personer, mina vapendragare inom fasadrenovering i Stockholm, som jag vill hylla.
Äldst går först.
Yngve
Han klagade alltid över att han hade ett namn som lät som en gammal gubbe. Vem kan säga emot? Han var 55 år gammal och därmed äldst i gänget. Han hade, hör och häpna, arbetat med fasadrenovering i Stockholm i över 35 års tid. Han började redan innan han slutade skolan. Snacka om att vara dedikerad, eller hur?
Elsa
Det är faktiskt inte jättevanligt att tjejer väljer att jobba med fasarenovering i Stockholm. Därför var det så himla roligt att få arbeta tillsammans med Elsa. Hon var born and raised i Stockholm och hade börjat arbeta med fasadrenovering tidigt. Inte lika tidigt som Yngve men inte heller långt därifrån. Hon var alltid trevlig och glad och det smittade av sig på andra. Vi har fortsatt mycket kontakt och det känns fint.
Richard
Det ska alltid finnas en lustigkurre i alla konstellationer av människor. Richard var vår, när jag arbetade med fasadrenovering i Stockholm. Det är intressant hur vissa personer kan rycka fram ett skämt om precis vad som helst, precis när som helst. Sån var han. Han hade liksom alltid någonting. Det kunde ske under tiden som vi ägnade oss åt faktisk fasadrenovering i Stockholm. Det kunde hände i lunchrummet, utanför toaletterna, på aw:n, på parkeringen – ja, precis var som helst.
Jag får fortsätta denna hyllning nästa vecka, för nu måste jag kila iväg!