Sagorna fortsätter och det gör också framgången. Jag talar förstås om de berättelser jag hittar på när jag ska natta min dotter på kvällarna. Detta har jag berättat för er om återkommande under de senaste månaderna. Det verkar också fortsätta, bevisligen. Idag kommer jag berätta om gårdagskvällens saga, den som kom att handla om hemstädning. Har ni någonsin hört en sådan? Nej, det hade inte jag heller. Däremot fick jag idén när jag, på jobbet, hade ett möte med en firma som levererade hemstädning. En mellanchef på företaget berättade för mig hur arbetet gick till. Om utmaningar och möjligheter. Det var intressant att höra om hemstädning men jag hade lite svårt att fokusera. Allt jag kunde tänka på var nämligen det faktum att jag skulle stjäla ämnet för kvällens godnattsaga. Det skulle jag verkligen göra och så blev det.
- ”Hemstädning” sa jag till Mira när vi åt kvällsmat.
- ”Vadå?” svarade hon, helt förståeligt.
- ”Ja, hemstädning ska berättelsen handla om ikväll” förklarade jag.
Hon blev väldigt glad över att höra det. Kanske inte för att det var just hemstädning utan för att det var något nytt. Ja, också att det faktiskt var tisdag, och tisdag betyder improvisation vid nattning. Det var också viktigt att jag kallade det för berättelse. Saga var något som småbarn lyssnade på. Berättelser lät mer vuxet, tyckte hon och jag dansar som bekant efter hennes pipa.
Efter att hon hade tagit på sig pyjamas och borstat tänderna bäddade vi ner oss till mysbelysningen. Sedan började jag, trodde jag. Problemet var att jag inte fick fram några ord. Hade jag tagit mig vatten över huvudet med hemstädning? Var hemstädning kanske det ämne som var mig övermäktigt när det kom till improvisation? Jag kunde inte förstå det. Mira tittade på mig med stora ögon och var exalterad över att berättelsen skulle börja. Jag bad att få återkomma strax och rusade iväg till toaletten. Jag sköljde ansiktet med vatten och såg in i min egen spegelbild. Jag hade ju tänkt ut allt om plotten inför hemstädnings-sagan. Vad var detta för konstig låsning? Jag kunde inte riktigt placera den.
Sedan var det dags för mig att återkomma in till rummet. På vägen från badrummet och in i hennes sovrum, som är ca 6 meter, hittade jag på ett helt nytt narrativ om hemstädning. Det blev mycket lyckat och lite mörkare än jag först hade tänkt. Jag återkommer nästa vecka med vad jag faktiskt berättade om hemstädning.
Håll er uppdaterade.